Erykah Badu
Skeppsholmen dansar varje år till tonerna av jazz och soul, så även i år. Här möts artister och publik på ett lugnare sätt än ex en klassisk festival som Hultsfred. Långt ifrån lerbad och baja major, men för den sakens skull inte sämre. Man har försökt att blanda det kommersiella med lite svårare jazz för att bredda scenen. Folk liksom jag kan ofta vara fyllda av fördomar – Att jazz är musikalisk onani som mest låter som stökigt slammer. Men så är det inte på Jazz Festivalen, gillar man musik så ska man ge festivalen en chans. (Klicka på bilden för video)
En av de som avslutade festivalen på ett magnifikt sätt var Erykah Badu. För er som lyssnat på hennes skivor men tyckt att musiken varit lite svår och inte riktigt hittat till hennes sound. Försök att ta del av henne live det kommer förändra det som tidigare var svårt till något du kommer att älska.
Enklaste sättet att beskriva Erykah på är ”grym, grym och för jäkla grym”. Från scenen levererar hon humor, kärlek, samhällskritik och ett ”Big Fuck You” till gamla pojkvänner. Erykah är så live en artist kan bli, med texter som flera gånger banar väg för freestyle och improvisation som skulle få vilken ”wanna bee” rappare att bli stel av tunghäfta. Hon är kvick, smart och fylld med träffsäkerhet. Detta var inget jag förväntade mig av henne. Då hon för mig har varit en sjön sjungande ”Soul Sistah”.
Hon är drottningen av Neo soul, andra säger att hon representerar riktiga R n B scenen. Men egentligen spelar det en mindre roll i vilken kategori Erykah hamnar i. Hennes röst är berörande och förmedlat en känsla av liv och trygghet, vilket är det absoluta. Hon tål att jämföras med Nina Simone helt utan tvekan.
Erykah trollförde mig och steget från min första kontakt med henne igenom ”The Roots” med ”You Got Me” och ”On and On” är ljusår ifrån vad jag tidigare tyckte och tänkte vilket gick upp för mig mitt i hennes live konsert, ” – Hon är ju fantastisk”
Efter gigget höll Erykah Badu en kort presskonferens. När hon klev in i rummet är det som hennes ande svepte in oss alla – karismatisk aura skulle man kunna kalla det . Någon viskade – vad vacker hon är. Erykah var lugn skämtade om sig själv på ett varmt och kärleksfullt sätt.
Hon presenterade sig som tjejen från Dallas så ingen behövede fråga det. Risken kunde ha varit stor eftersom man valt ut ca 10 personer från publiken att ingå i presskonferensen. Jag tycker frågor som favorit färg är ganska roliga så utvald publik är mer eller mindre ett Wild Card, men också väldigt kul. Men nu blev det inte sådana frågor utan Erykah berättar mer om sig själv än de frågor som ställs.
Varför blev du artist frågade någon – Jag har alltid velat bli det. Redan i skolan var jag en teater apa och gillade det. Underhålla för mig är en självklarhet. Hon berättar om sin rap karriär till film. Något som hon vill utveckla mera. Hon pratar, gestikulerar och skrattar när hon berättar om sina barndoms minnen. Och hennes kontakt med Show Bizz.
Vad kommer först musik eller film, vilken väg vill du egentligen gå. Säger någon på otydlig engelska
– Jag vill utveckla mitt filmande men musiken är mitt hjärta.
Vad är du mest stolt över frågar en tjej.
– Mina barn helt klart. Jag har tre stycken en är bara fem månader och den är i rummet bredvid.
Hon berättar stolt om sin son som hon har ihop med André 3000 från Outkast. Han har fått stipendium och arbetar för Obama. Med vad gick hon aldrig in på annat än ” That boy he has always been so smart”
En av de inbjudna frågar om vilken artist som har lagt grunden för henne som artist. – Michael jackson utan tvekan. Trots att jag ibland inte fattat något av texterna så har hans sätt som artist och underhållare alltid varit något att se upp till. Hon berättar att vid en tribute i förra veckan så var det en ära att få sjunga en av hans låtar. Det gick också upp för henne att anledningen till att hon inte förstod vissa av hans texter var att de var skapta för honom och honom endast. Vilket gör honom större än bara en pop artist. Menar Erykah bestämt.
Klockan blir 01:30 med det avslutas presskonferensen.
Erykah är en inspirerande kvinna och det är så jäkla kul att se en så klockren artist fylld med kvalité utan använda sexistiska attribut för att sälja sin musik. Hon är ett bevis på att kvalitet håller i längden, hon är den kvalitén. Det fick mig till och med att rota fram hennes debut ”Baduizm” på vinyl som låg längst ner i källaren i min gamla skivback. Fan vad bra den plattan är.
text/foto Leon Grimaldi
No comments