Att jag fortfarande har kvar ett gäng Okej tidningar på vinden är kanske ingen tillfällighet. De är liksom minnen för mig. En epok från tiden då allt var så mycket roligare och man kunde känna att man tillhörde artisten och att de fanns på riktigt fast på sin kant i sin egen värld, (svår förklarat). Men faktiskt Okej var min tillflyktsort från allt vuxendravel som tråkade ut mig redan som 10-åring.

Nu har man äntligen beslutat sig att släppa en bok om tidningen och dess innehåll och det får mig att inse – Okej har gjort det jag försökt att göra med Edge i mitt undermedvetna. Lite respektlöst retandes med läsare som älskar missionärsställningen och shopping på Ica maxi. Samma läsare som pekar på bilderna och säger – Kolla vilka idioter..fast idioterna på bild är ironin av betraktaren själv.  Samma idioter som faktiskt våldtagit din skivsamling. I korthet jag är uppfostrad av Okej eftersom jag var en hängiven läsare och trodde på allt som stod där, på gott och ont! Det har påverkat mig i mitt vuxna liv.

I boken presenteras bilder på Christer Sandelin i en tigerdress, nakenbilder på trummisen i Sweet, hängbombernas drottning Samantha Fox, Solstollarna, Kiss, Dee Snider, köttätande Wasp, Alphaville, och runkbulle propagerande Depeche Mode, allt finns med i boken. Jörgen Holmstedt har samma pojkrumsattityd i sina texter nu som då, det glädjer mig. Med sällan skådad självgodhet kliar Jörgen sig själv ständigt på ryggen med alltid samma insinuerande artikelavslut med en stark underton av, –  Vi var störst, bäst och vackrast. Jag kan inte annat än att hålla med och säga – Ja, det var Ni!

Jag minns en gång då den danske skejtaren Casper Plass vägrade att fotas efter en intervju för min tidning Edge. Jag tog en snabb tjuvbild som blev urtrist, totalt urusel för publikation. För att piffa upp bilden målade jag korvar som bakgrund och mönstrade hans trista grå tröja med små grisar. På redaktionen var den poppis. Men jag har aldrig fått så mycket skit någonsin som för det upptåget (endast av Casper bör tilläggas). Jag fick livsstids fotoförbud i fryshusets skatehall där han har någon titel. Då pratar vi generation X (kallar han sig i alla fall) 2008. I Okej har vi riktiga generation X som mer än gärna poserar i tanga kallingar eller spratlar runt i en tigerbody. Jag ställer mig frågan  – Fick någonsin Okej skit för sina fantastiska bilder som är en humorkavalkad i livsstilsfotning.? Jag kan aldrig se mig själv plåta ex Johnossi eller Kent endast iförda lädershorts i en charkdisk, när jag får skit för några varmkorvar. Men en sådan sak skulle Okej få till, antagligen för att allt var så mycket roligare på 80-tale!t.

Gedigen är förnamnet på boken och rolig läsning är efternamnet.  Alla som var torsk på Okej under 80-talet bör springa ned och inhandla denna skattkista. Den gör ditt liv lyckligare, inte lite, utan MYCKET!! Boken får dig att bli 12år igen och du växer snabbt in i din roll när du ser pubertetsbilder på en halvporrig Mandy Smith omgiven av nallar i flickrummet eller en fuktig och hårt tangaposerande John Bon Jovi. Tuttshow av Sabrina och ensam i duschen med Dag Finn. Samklöst?, inte alls!, det här är en förbannat rolig tidsresa!! Tack Okej och Tack Jörgen Holmstedt för ett fantastiskt arbete!!. (Jag har faktiskt själv varit med i Okej dock utan ottribut)

Boken om OKEJ
80-talets största poptidning
Jörgen Holmstedt
Premium Publishing
ISBN 978-91-89136-55-7
Pris ca 350kr

Text: Leon Grimaldi