Vilka är de? tänker du säkert. För den oinvigde så är Metronomy inget känt band. Deras låtar remixats av ex Goldfrapp, Franz Ferdinand, Zero 7 och Lykke Li. Ringer det någon klocka? Inte, okej Metronomy är som ett gäng vältränade ninjor, de behärskar konsten att märkas utan att synas. Genren är elektronisk, men elektroniken blandas upp med funkbasar och stråkmattor, blandat med samplade måsskrik. Atmosfärsikt och melankoliskt med trallande melodier. Låten ”Trouble” skulle kunna vara ett ledmotiv till något tv-spel där man ska dyka omkring i en Mariovärld och plocka mynt. Flummigt glad melodi med melankoli. Låter det spännande? det är det.  

Joseph Mount grundare till Metronomy lät sparka stora delar av bandet inför turnén med den nya och tredje plattan från Metronomy ”The English Riveria”
– Sparka är ett starkt ord säger Joseph och fortsätter. Sanningen är att först slutade bassisten och då kände jag att vi behövde en rejäl förändring i lineupen och då lämnade de andra även bandet. Det var ett gemensamt beslut. Jag har inte avrättat någon utan det var beslut som vi gemensamt fattade. 

Jag är uppvuxen med den gamla och kanske numera döda genren Triphop. Ja ni minns säkert band som Massive Attack, Portishead mfl som var de största inom genren. Visst känner jag igen flera av de ingredienserna i ”The English Reveria”
–    Intressant koppling! Utbrister Joseph med ett skratt. Du är den första att nämna den kopplingen. Lite konstigt, kanske för att folk skäms för att numera erkänna den bortglömda genren. Men jag tycker inte vi är så trippiga som de allra hårdaste triphop banden. Vårt sound är experimentellt men organsikt. De flest triphop band var inte så organiska. Men det finns en självklar koppling i ljudbilden.

Metronomy är inte glatt utan skön melankoli, en riktig lyssnarplatta. En spännande skiva som växer låt efter låt. Outtröttbar och man finner hela tiden en ny favorit kanske för att den inte är glad utan berättande i både sång och ljudbild. Känns som det är viktigt för Metronomy att göra ett ganska sorgset ljudlandskap?
–    Sorgsen musik, melankoli, ja jag vet inte om det är viktigt. Men när jag skrev den här skivan så var det i det modet jag var i. Låtarna blev till därefter. Men jag tror inte på att allt ska vara så jäkla glatt hela tiden. Man måste beröras av djupare saker än så. Allt för många går omkring och ler fast de inte alls är glada. Utan bara för att tro att det är så man gör för att bli omtyckt. När de kommer hem så gråter de, över att ingen förstår dem. Skivan har lite av den sinnesstämningen.

Hur har ni blivit bemötta i UK med nya plattan?
– Skivan är precis släppt så jag vet inte. Men visst har vi god respons i hemma i England men bäst i Frankrike. Där har vi vår största publik. Men även Norge och Sverige verkar gilla oss, vi är ju här. Skrattar Joseph.
Joseph är en rolig prick med känsla för humor, det märks. Men även lite förvånade med den bild han  ger oss av sig själv med sitt Metronomy.

Text/Foto Leon Grimaldi