Billy Talent (Benjamin Kowalewicz – sång, Ian D’Sa – gitarr, Jonathan Gallant – bas Aaron Solowoniuk – trummor) kanske inte är så kända för massan men inom sin genre hyfsat stora och omtalade. Någon sa att sångaren inte kan sjunga, men på något sätt får de till det i vart fall. Kan nog hålla med om det, när det gäller deras tidigare plattor men inte nu. De har utvecklats åt alla håll kanter. Musikaliskt så är de mer avancerade och avsevärt bättre vokal insats. Kanske inte så konstigt om man tar en titt på producenten bakom nya plattan ”Billy Talent III” nämligen ”Brendan O´Brien” som  b la ligger bakom ”AC/DC”, ”Stone Temple Pilots” och ”Raise Against The Machine” vilka tre grupper som man kan sammanfoga till just ”Billy Talent”.
Att googla fram bilder på Billy Talent gjorde mig förvirrad, de ser helt olika ut på varje bild, och det gjorde inte saken bättre när jag träffade dem, ytterligare en annan bild av bandet. Jag var i ärlighetens namn tvungen at kolla upp om de verkligen var samma killar. Det var de och med det så är det inte bara musiken som utvecklats grabbarna har ändrat skepnad?. (klicka bild för video)

De bytte namn 1999 från ”Pezz” till nuvarande namnet som är taget ifrån gitarristen Billy Tallent som är en rollfigur ur filmen ”Cold Loggo”
–  1999 var ett förändringarnas år för oss. Vi hade lämnat vårt gamla sound och hade mognat, blev lite av ett måste att byta namn, för att ge oss en ny start på karriären. Tyckte namnet var coolt och vi älskar filmen det blev ett naturligt val. Berättar trummisen Aaron Solowoniuk

Deras sound är rockigt/punkigt tidvis tralligt. Men jag känner även av lukten från grunge eran
–   Vi är generationen som är lyckligt lottade och som fick uppleva band som Nirvana, Pearl Jam när de slog igenom. Vi älskar fortfarande soundet och ville försöka få in influenserna på ett snyggt sätt i vår musik, säger Benjamin under tiden han försöker skölja ned en tillsynes ökentorr kaka med klunkar av coke light. Jag och Aaron blir tysta och tittar granskande på Banjamin som just nu ingår i en förvandling till kakmonstret ur Sesam. Smulor rasar ur mungipan och allt komponeras av ett smaskande efter luft. Efter 4 fem rediga klunkar ur cola burken lyckas han komma till rätta med ett – Damn..!!  Vi går vidare 

Hur var det att arbeta Brendan, när han har så sjukt mycket bra meriter på sin lista.
–    Det var spännande och lärorikt. Vi spelade in i LA och hade skit kul under tiden. Aaron är rätt kort i sina svar. Kanske är det så att hans väns förvandling gjort honom aningen obekväm. Jag betraktar scenariot tycker att det är rätt roligt..

Eftersom bandet är från Canada vilket i sammanhanget ganska ovanligt att bra rock band kommer därifrån. Men det finns också en bra producent från Canada känd som ”Bob Rock”. Varför använder ni er inte av inhemsk kvalitet?
–    Vi hade ett möte med honom , men på något vis kändes han inte rät. Kemin måste vara rätt för att man skall kunna fungera ihop. Säger Benjamin samtidigt som han hostar till av smulorna efter den torra kakan.

Blir ni ofta jämförda med ”Rise Against” då ni har samma rockigt tralliga punk, men kanske inte samma politiska tyngd?
–    Vi har till och med spelat ihop med dem under en hel turné vilket kanske vitnar om vår liknelse. Vi tycker de är grymma, så att bli jämförda med dem är bara roligt. Aaron och Benjamin ger varandra en snabb blick för varandras medhåll de båda nickar övertygande.

Låtarna är många gånger väldigt arga och aggressiva viket kanske vitnar om arga pojkar?
–    Det är inte så at jag sätter mig ned och skriver en låt när jag är as förbannad men visst blandar man in känslor. Vi vill ju gärna ha ett argt sound så de blir att låtarna blir därefter. Utan att vi för den sakens skull ständigt är arga.

Hur poppis är ni hemma i Canada?
–    Nog har det har lossnat rejält där nu vi gör faktiskt arena spelningar, vilket vi inte gjort tidigare. I vart fall inte för så stor publik som vi har nu. Benjamin ler brett skruvar på sig. Precis som en skolpojke som vill ut på rast. Och faktiskt det slutar här och han och Aaron försvinner snabbt i väg. Kanske är det nya kakor som väntar i köket. Vad vet jag annat än att kön låg som pärlband utanför fryshusets arena redan 4 timmar innan.

Text/Foto Leon Grimaldi