Up The Hill

Folksong-trenden har slagit rot i Sverige starkare än tidigare, skulle vilja säga att den peakar just nu. Up The Hill är för mig ett helt nytt tillskott på den scenen. De själva vill beskriva soundet som en blandning av Folk-Country-Rock med jazzgung. Det blir alltid så subtilt när ett band ska försöka beskriva sig själva, Det är svårt, mycket svårt att förstå hur man själv uppfattas som kreatör.

Att folkmusiken är den starkaste genen i deras sound råder det inga tveksamheter till men skulle nog flytta på ordet rock till blues. Den melankoliska tonen och texterna därefter är bluesens lidelse inte rockens skiter-jag-i-attityd. Fast vill reservera mig för att det finns stunder som rock sticker ut som i låten ”Human Being” där basgången är tydligt rockig eller “Speedway” där sången tenderar rock, över det annars melankoliska ljudlandskap som man färdas igenom.

Up The Hill är från GBG inte helt otippat. Gbg har en stark tradition av duktiga musiker som har ett sound som sticker ut. Sångaren (okänd) har en ytterst briljant framtoning med sin speciella röst som stundtals känns som en blandning mellan  Robert Plant, Marty Balin och Ebbot. Gnälligt väsande för att övergå till vacker sång, allt i naturlig harmoni.

Bandets helhet och albumet ”Up The Hill” är värd 5 lyssningar för det är då den blir riktigt bra. Första gången går in i ett jahapp, följt av ett hmm, till jorå för att avslutas med ett bra!

Text:Leon Grimaldi

Lyssna på Spotify