Melanie Mohkert  (Sång), Simon Janlöv (Gitarr), Daniel Sandin Lundell (Bas), Michael cicero (Trummor) gick alla fyra på musikgymnasium i Stockholm när idén till bandet föddes.
– Jag och Michael ville ha ett skatepunk-band. Vi gillade energin och stilen mycket. Men vi hade två problem, vi saknade vokalist och gitarrist. Det var inte helt lätt att hitta eftersom i ett musikgymnasium passade inte opretentiös musik som vår genre inte riktigt in.  Berättar Daniel

I en värld av pretentiösa och snedtittande egon lyckades ni trots allt hitta guldkorn. Valet av en kvinnlig sångerska är i övrigt väldigt ovanligt i genren.
– Det är ju precis därför!!. Vi hade tidigt en vision om att ha en kvinnlig vokalist. Efter lite tittande och letande fann vi Melanie. Egentligen var det inte så konstigt att vi hittade henne. Hon var lite av en outsider jämfört med de andra tjejerna i musikklassen. Hon hade ofta en skate under armen, en klädstil som skiljde sig från de andra brudarna. Dessutom kunde sjunga! Vi tvekade inte en sekund att fråga henne och hon gillade vår idé.

Simon var en lovande jazzgitarrist och egentligen väldigt långt ifrån musiken han spelar med ”Tantrum To Blind”. I dag liras det inte särskilt mycket jazz,, utan smattrande rockriff.
– Jag har varit stor fan av ”Sum 41” och Melanie haffade mig en dag när jag stod i korridoren. Melanie frågade om jag hade lust och lira med dem. Jag blev jätte glad när hon frågade mig om att spela gitarr. Tvekade inte ett ögonblick utan hängde på.  Simon slänger med luggen som tenderar att åka in ögonen, när han glatt förklarar.

De blev valda till månadens band på Mtv/Comviq kampanjen. Det måste varit en ganska härlig känsla?
– Ja och helt otippat. Vår karriär tog verkligen fart efter det.  Dessutom var Hoffmaestro  de som vann tävlingen innan oss och vi hade fler nedladdningar än dem! Vilket för oss var en merit då vi gillar dem som band.  Säger Simon entusiastiskt.

Nu är de aktuella med debuten ”Walk Out”
– En skiva som för oss känns helt rätt i tiden. Vi blandar stilar inom punkscenen, retro till nya skolan. Våra texter är en blandning av glädje och sorg, fast ganska mycket kring relationsproblem. Säger Melanie, och sippar vidare på sin latte.

Det som kanske gör bandet lite extra ordinärt är att deras outfits är viktiga för dem. Därför drog  Melanie med mig runt mig på söder, för att jaga kläder till så låg penning som möjligt, men ändå vara rätt. Hom garanterade att det visst går att hitta coola kläder billigt.
– Mode för mig ska vara en blandning. Gärna street med 80-talets skatemode. Hiphop med rock. Jag gillar kombinationer av stilar som inte är självklara men ihop blir fantastiska.

Vi finkammar secondhand-butikerna kring Sofo. Helt galet fula saker springer vi på. Men inget som direkt imponerar. Vi passerar en barnbutik som har en baseball jacka i röd satin i fönstret.
– Kolla vilken cool jacka.  Den där vill jag ha. Hon kränger på sig jackan som enligt expediten var för elvaåringar.
– Den passar perfekt kolla! Utbrister Melanie.

Och visst passade den perfekt. Vi botaniserar vidare bland dinosaurie-tees och robotmössor för att ta oss vidare. Efter mycket tittande och funderingar slutar det med den röda jackan en t-shirt med ett barn som skjuter en hundvalp och svarta Cheap Monday jeans.
Det här tycker jag är perfekt säger hon. Sött och hårt är min favorit kombination.

Men hur viktigt är mode för bandet.
– För oss är det viktigt. Eftersom många band i vår genre skiter i det. Men det gör inte vi. Vi är noggranna med vad vi har på oss live. Det kanske gör oss än mer unika. En sunkig t-shirt fungerar inte för oss. Det måste vara mer genomtänkt än så.

Vill du se ”Tantrum To Blind” live har du chansen på dessa ställen

17 maj, Mossebacke (släppfest)
20 maj, Karlstad, Nöjesfabriken
21 maj, Jönköping, Ztyle
27 maj, Eskilstuna, Filial Bar
18 juni, Malmö Debaser

Foto/Text Leon Grimaldi