Hurtigruten ett Äventyr

”Vackert” beskriver allt om Norge. Landet där hav möter berg i något som liknar rebellisk romantik. Omöjligt att göra sig lustig över, vackert, det går inte att missförstå, ens om man anstränger sig.

Hurtigruten har lång tradition med att knyta samma syd med nord. Under vissa perioder även den enda transport från nordligaste Norge till de mer tillgängliga områdena.
Hurtigruten är inte bara ett rederi utan även link mellan folket, framför allt ett sätt att kunna ta del av kanske världens vackraste kustlandskap. Illusoriskt då man i stunden blickar ut över ett fantasilandskap bara någon mil från Sveriges gräns.

Tromsö; regnet slår tungt mot marken, inte kallt bara vått. Trömsös fjäll, snötäckta vänner ser ned på oss. Där nere på marken, står jag, ser upp, berget sätter sina fötter i havet. Vågorna slickar dem rena, regnet duschar sidorna. Du kan omöjligt undkomma naturen.

Kajakerna balanserar i vattenbrynet, en kall strand, turisterna i gruppen är förväntansfulla, blandade till ålder, motiverade trots ofrivilligt kall nordhavsdusch. De kämpar med att sjösätta kajaker, fjorden hugger tag i dem och lyfter ut dem ut mot mitten. Instruktören från Nya Zeeland hejar entusiastiskt på.

 

Dropparna knastrar, landar i fjordens lite stökiga men klara vatten. De vakande molnen, dun, rör sig över topparna, kysser dem lätt och flyr vidare. Guiden pekar med paddeln, sot på en bergssida, här sänktes nazitysklands näst största fartyg, Tirpiz, tydliga reliker på berget.

Kajakerna bryter det kalla vattnet, stillhet, farkosterna i plast glider stadigt fram, spridd grupp. Det finns inget bättre verktyg än kajak i det här området. Det är med kajaken du ljudlöst kommer kusten nära, rikt fågelliv, begeistrad upplevelse.

Regn i öppen natur, förställer det förutsägbara, dramatiken blir självklart tilldragande, inget hinder. Bra kläder är vägen till lycka allt annat är bortkastat i ett regnigt Nord Norge.

Melankoli, vapengrått väder. Stokmarknes till Svolvär, ribbåt 2x300hk Mercury besegrar utmaning igenom skurar av spik. Svårmodet vakar över bergen, leker med regnet, en havsörn passerar oberörd. Störst, kung av luften, symbol för frihet, äger marken, ingen rädsla.
Bara den bredbenta krigarstatyn mellan de båda topparna på var sida om Trollfjorden som saknas. Bilden hade varit komplett! Jag är där, väl i stunden, ansiktet svider av regnet som nyper hårt i mina kinder.
De som tidigare flydde undvikande in i sina smartphones måste se in i nuet, lägga den åt sidan, låta intrycken arbeta med deras ovana hjärna, Oh My God! ropar de, fotar en trött manet som stryker invid vår stillastående ribbåt. Ingen lyfter blicken högre än knäna. Men det är där det händer, någon meter upp, vattenfall vrålar ner längs sidorna på berget, cirkulerande rovfåglar och snötäckta toppar, detta är Trollfjorden. Men vad gör det, de har 16 bilder på en trött manet. Jag nöjer mig med naturens realism.

Atlantvägen; binder samman de nordligare delarna. 8km av broar löper över små skär. Här regerar stormarna och regnet, men nu var det sol och havet lugnt.
Turister från Hurtigruten vallas runt i något som liknar en stressad cirkel med staket. Inte jag! ogillar gruppmaskopi. Klättrar upp på toppen av berget, ser ut över bron. Inser att det bästa är att sätta sig ner, se ut mot havet, ovanför turisternas selfie-kommers, dem som missar stunden; jag finner magi!


Rätt åt dem tänker jag, de kommer aldrig att lära sig; att stunden är nu och den är där.
Naturen är helt okomplicerad den här gången. De stora stenarna längs bron vilar suckande, vägen vittnar om naturens försök till uppror mot människans etablissemang.
Vågor, akrobatiska volter över bron, drar med sig allt som vågar stå emot. Ibland är bron avstängd men oftast öppen. Elaka stormar stoppar inte vindbitna nordbor. Dramatik långt bort för stunden.

Sandnäsöjen till Vega, landet i det fria. Efter kriget lät Norge evakuera de små fiskebyarna på öarna runt norska kusten. En påse pengar och lovord att aldrig återvända tillbaka dödade ö-livet snabbt. Tomma hus, gårdar väntar på att sluta sina liv som drivved i havet när tiden är kommen. Flytande drömmar dör i havet. Kvar finns glimt av liv, glimten heter Vega.

Vega, fiskarön, den största i området, där folket inte såg pengar till frihet utan livet.
En stabil värld skapades, fiske och ejderdun blev inkomsten och fortfarande är. Ingen cynism, kvinnor i nordkoftor och män i fiskebåtar. Traditioner är viktigt och ö-livet står först.

Turist, kysser marken, det är svårt att låta bli, tydligt syns bergen som krigat mot tiden så även arkitekturen, ärren är djupa. Döda vulkaner från forntid, solar sina ansikten, syns på mil avstånd. Tänker, – Där vill man cykla, utför berget, känna havsluften i ansiktet. Passion utanför det vanliga gör livet till en tydlig nyans.

För trygg för utmaningen? området runt de branta bergen är platt med asfalterad väg. Cykla och sova över, äta 3 rätters på den lokala restaurangen. Ett härligt alternativ för den som söker saltluft, öliv och en nypa tradition. Boka rum i tid, fem månader fram ligger bokningen.

Slowmotion; naturfilm spelas upp utanför hyttfönstret, gör mig bortskämd och mätt efter en stund. Det lilla gymmet, trångt och varmt, ser ut från löpbandet och markeringen för polcirkeln passerar helt naturligt utanför. Firas ritualist på övre däck, utan dop av kallt vatten, men med trumpetande och applåder. Jag förstår inte varför, de äldre gör det.

polcircle

polcirkeln passer ogenerat utanför gymfönstret

Mat
Norge har bättrat på sin matkultur de senaste 30-åren, menar de själva. Grundutbudet är fisk i olika former, skaldjur, lamm och vilt. Det råder föga utrymme för annat på menyn. Därmed är det inte sagt att det är enahanda, tvärtom. Som hamburgernörd vågar jag påstå att efter 40 år av mat och minst 25 år av hamburgar-eufori så åt jag mitt livs godaste renburgare vid den trevliga restaurangen Fiskekompani i Trömsö. Priset med en Mack det lokala ölet ca 200kr.

Måsten
Renburgare i Tromsö.
Besök vid det lokala bryggeriet Mack i Tromsö vilka brygger öl till ständig rockmusik och har över 50 olika ölsorter på pump.
du hittar info här http://www.mack.no/om-mack
Kajak eller Ribbåt i Trollfjorden även Tromsö
Katedralen i Trondheim
Besök ön Vega
Sola i midnattssolen
Beskåda Romdalsalpene
Atlantvägen, 8km av vackert landskap från land säger man inte nej till.
Currysillen ombord på Hurtigruten är en sann delikatess.
Hitta en havsörn…
Glöm inte, slappna av! kasta iväg din mobil, bli ett med stunden. Annars faller allt platt.

Hurtigruten är till för dig som söker naturupplevelse under ordnande former. Tar dig dit du aldrig varit, platser du aldrig upplevt, destinationer som du trodde inte fanns, det är en ny sida av världen, bara någon timme från tryggt svenskt cityliv.
Jag har rest i stora delar av världen, sällan blivit så tagen av naturen, luften och ljuset som här. En bit av min själ stannade kvar någonstans mellan Tromsö och Trollfjorden, en dag återvänder jag.
”Norge är vackert” Hurtigruten är farkosten som tar dig dit. Men föga värdefullt om du inte tar dig i kragen och bokar upp aktiviteter från båten. Naturen måste mötas, inte betraktas från ett hyttfönster.

Hurtigruten, ett slags rehab för ditt inre som borstar dig ren från stress, varje krona är du investerar är värt det. Du kommer känna dig vitaliserad när du sitter hemma och går igenom räkningarna.

Mer info om Hurtigruten hittar du här https://www.hurtigrutenresan.se/

Text/Foto Leon Grimaldi