Det är här det händer, DH-stjärnor möts, och stjärnor föds. Det är ingen tillfällighet att DH WC kör en av sina deltävlingar här. Även om deras medverkan bara är en liten del av Leogang i sin helhet.
Leogang är del av ett större mtb-område, Salzburger Land, som inkluderar Saalbach och Saalfelden vilka ingår i samma liftkort. Det ger stora möjligheter till ett komplett cykeläventyr med över 720km av etablerade trails och tracks. Du är inte bunden till endast Downhill utan Enduro och XCO är väl etablerat. Landsvägscykling är även det utbrett om man är sugen på variation.
Populärt
Leogang har mycket gott rykte. Inte bara sett till cykelkvalitén utan helheten och tillgängligheten. Samarbetet mellan de närliggande resorterna har gjort Leogang komplett på många sätt. Byn i sig är inte stor, utan några hotell i botten på backen. Inrättningen är rätt anonym om man inte känner området. Tillskillnad från Saalbach som är väl etablerad och tydlig resort.
Men igenom sin höga kvalité och service därtill blir allt sublime. Sportbutiken med den grymma cykeluthyrningen och höga servicetänk utan stroppig och poserande personal, där du som kund är i fokus, en härlig miljö att vara i. Parkeringen till området är under helgerna full av campare, det är tillåtet att slå upp tält när anläggningen är stängd. Tälten måste fällas när anläggningen öppnar igen. Det är trots allt rätt unikt att det tillåts, på flera andra anläggningar är det helt förbjudet. De allra flesta bikers bor i sina bilar med sin cykel och verktyg, därför tror jag att Leogang vunnit mycket på att tillåta camping på parkeringen och gjort det lätt för cyklister som inte har råd med hotell.
Men det är självklart inte bara kringliggande miljö som får Leogang att sticka ut. Det är den höga kvalitén av trails som briljerar stort. Varje linje är noga uttänkt, utvald efter bästa förmåga. Enligt chefen för trailbygget sk shaper, så är det inte lätt att få det perfekt. Det klagas på att det är för svårt eller för lätt, han försöker hitta ett gyllene snitt så att alla får utbyte av cyklingen. Han menar; – Våra svarta leder är svåra, ibland tom mycket svåra. En handfull anser att dem är för lätta. Jag kan omöjligt bara bygga en park bara för dem. Däremot kan jag slänga in extra svåra partier ägnat dem och på samma sätt utmana de som vill prova svårare utmaning och utvecklas. Vi vill inte ha för mycket olyckor i trailen, det är inte bra för regionens ryckte. Därför är jag väldigt noggrann med vad jag bygger och framför allt hur jag bygger.
Big Five Challenge
Söker man variation är min rekommendation att köra Big Five Challenge där man utmanar de fem högsta topparna i området. Schattberg ca 2000m/övh ned till lilla Reiterkogel 1500 m/övh. Du utmanas av varierande trails som rullar nedför berget av sammanlagt 5000 vertikalmeter. Vissa är natur-trails och andra går delvis i downhill-banan för att sedan rulla in i skogen. Här bjuds det på tekniskt avacerande och mycket branta partier, men även lekfulla partier med härligt flow. När du är hemma kan ladda ned bilder tagna på dig från alla deras snapshot stationer. Du behöver bara totalt cykla 500m uppför resten sköter liften. Till skillnad från Svenska manér så passar inte utmaningen ”alla” utan du bör vara erfaren för att ge dig ut på Big Five, det blir inte kul annars. Big Five-passet kostar 32€. Du hittar mer info här www.big-5.at
Varva ner
Som alla andra etablerade Dh-parker så finns det en uppsjö med restauranger och cafér. Leogang är inte sämre inte utsikten heller. Att ta en kaffe innan nästa åk är livskvalité.
Svårighet
Som du kanske förstår är Leogang en cykelpark i världsklass. Det finns leder anpassade efter allas behov. Några är riktade direkt till nybörjare medan andra är mycket krävande även för vana cyklister. Överlag är nedfarterna medelsvåra med wall rides, doserade kurvor hopp och drop. Men vill vara tydlig; “Är du nybörjare, inbilla dig inte att det bara är att hoppa av liften vid toppen och köra rakt ned som inget. Du bör ta en kurs i cykelskolan först”
Cykelskolan
För dig som är nybörjare, aldrig cyklat downhill har Leogang precis som alla seriösa parker mtb-kurser. Den grundläggande downhill-kursen är bra om du aldrig suttit på en DH-cykel tidigare eller är lite rostig och behöver friska upp dina kunskaper. Det finns möjlighet till en rad olika kurser ex individuell finslipning av din teknik, gravity mfl. Om du kan tyska är det bra. Eftersom lärarna gärna pratar tyska. Var därför tydlig när du bokar; att du önskar kursen på engelska, så undviker du språkproblem.
Grundläggande cykelkursen pågår i ca 3h timmar. Du ingår i en grupp med en lärare. Du lär dig bromsteknik, hur man hoppar, kurvtagning etc. Du startar i pumptracken för att avsluta i blåleden från mitt-stationen.
Du hittar mer info här http://www.elements-outdoorsports.at/
Liftkort
Det är inte särskilt dyrt att cykla i Leogang framför allt inte om man tittar på vad får. Det finns alla möjliga variationer på pass allt från ett åk, 4h till säsongskort. Nedan är prisexempel för att ge dig en hyfsad prisbild.
Dagskort: 39 eur/vux
Sexdagarskort: 165 eur/vux
Har du funderingar på att åka runt i sexton olika parker i olika länder kan du köpa ett Gravity-kort för 439 eur. Det ger dig entré till de främsta parkerna hela säsongen.
Mer info här www.bikepark-leogang.com
Flying Fox
Vill du ta en paus från cyklingen, vila benen lite, men ändå gör något hissnade.? Flying Fox är en zipline som startar från mitt-stationen till andra sidan av dalen. 130km/h 1600 meter flygfärd över cykelspåren ger dig fjärilar i magen. Det tar tillräckligt lång tid för att hinna njuta av utsikten. Priserna startar runt 70€ och bokas i sportbutiken. Mer info här https://www.saalfelden-leogang.com/de/flying-fox-xxl
Boende
Har man vigt en vecka till cykelupplevelse ska man inte tumma på boendekvalitén. Många tänker, – Man ska bara sova och inget annat. Ja och nej. Sömn är som bekant viktigt men även hela atmosfären i övrigt. Kunna njuta av en öl eller drink på en mysig terrass är inte fel efter en cykeldag. God mat sätter tydlig guldkant på vistelsen så även trivsam miljö. Ofta är tyvärr hotell ialp-resorter trötta, bastuinredda byggnader som slutade leva 1985 och stannat kvar där på tomgång. Den vane hotellbesökaren vet att stjärn-systemet inte säger något alls längre, systemet skiljer sig stort mellan länder, varför man för ofta blir besviken.
Jag blev överraskad, direkt överförtjust i hotellet Mama Thresl. Utan några förväntningar, klev jag rakt in i magi.
Allt är genomtänkt, de snygga utemöblerna på verandan till den helautomatiska toaletten på rummet.
Varje detalj har noga valts ut, funktionellt och stilfullt. Urban Soul Meet Alps är deras slogan. I praktiken är det ett möte mellan trä, betong och modern teknik. Mitt rum är modernt designat, helt öppen planlösning. Bara rummet där den automatiska toaletten står har väggar, de mest privata behoven kan du göra ifred.
Du duschar öppet, badar öppet och bastar i glasbastu. Har du sällskap, blir detta rätt intimt. Luftigheten bidrar till atmosfären, du ser bergen från alla vinklar, de är i centrum för hotellet. Inga tråkiga vyer över halvdassig parkering. Full HD rakt ut över alp-landskapet är självklart. Rummet har en fräschör som är övertydlig, någon har tänkt. Kanske är detta de österrikiska alpernas snyggaste hotell. Jag har aldrig tidigare mött fusionen betong och trä komponerat av alptoppar med sådan glans. Rummen är en upplevelse!
Restaurangen har lämnat det vanliga alpköket bakom sig. Enligt hotellchefen klagar de gamla österrikarna på att man inte kan få blodkorv eller knödel.
Utan att vara för arrogant; Österrikes kök imponerat nämnvärt. Rätt fantasilös matkultur som kryddas av salt och peppar. Trotts att landet ligger mellan de kanske främsta länderna med mat i fokus så har de adopterat ytterst lite av grannarna.
Här gör Mama Thresl skillnad!
Köket bjuder på en selekterad meny. Från ankburgare (ja, det finns högrev med) till mer avancerade rätter. Jag reagerade på de stora portionerna – Vi serverar god mat i rejäla portioner, det är viktigt att gästerna blir mätta efter en dag i bergen, förklarade servitrisen för mig.
Mellan 18-22 kör de sin populära ”Grill and Chill”, du bör även som gäst boka bord, restaurangen är mycket populär även för icke hotellgäster och blir snabbt fullt.
Personalen är fantastisk, tillmötesgående, de sprudlar av energi; från städpersonal, receptionister till kökspersonal, det känns direkt när man kliver igenom entrén. Jag har bott mycket på hotell, de allra flesta hotell får man nästan be om ursäkt för att man är gäst. Inte här! Du är mer än välkommen, ett hotell att åka tillbaka till. Mer info här https://www.mama-thresl.com/en/
Ta dig till Leogang
Flyg till Salzburg eller Innsbruck. Hyr bil och ta dig sedan vidare till Leogang ca 90 minuter bort. Tänk på att somliga biluthyrningsfirmor tar 1000€ eller mer i deposition. Det går att ta tåg eller buss om du inte vill hyra bil. Även flygtransfer är möjligt. Egen bil är trots allt bekvämast, bortsett från depositionen är det inte så mycket dyrare du har dessutom friheten att kunna åka till andra regioner.
Däremot försök att undvika Air Berlin så mycket som möjligt. Det är ett uselt bolag som har stora logistikproblem utan något som helst ansvarstagande. De är billiga men i slutändan blir det kostsamt att använda sig av dem, då de systematiskt slarvar bort allt som ska vidare från Berlin. Vi blev av med två cyklar inklusive allt bagage. Det var inte första gången, utan fjärde i rad, därför menar jag att detta är systematiskt. Du kan inte kontakta dem via mail, sociala medier, utan tvingas stå i telefonkö. Har du tur svarar de, om de gör det kan de inte hjälpa dig. Varning för Air Berlin helt enkelt. British Airlines, Turkish Airlines, German Wings, Austrian Air, SAS är några andra bättre alternativ.
Tillsist
Leogang har växt rejält sedan jag var här 2009. Inte bara antalet nedfarter utan även kvalitén och populariteten. Man har satsat mycket på helhetsupplevelse och självklart har WC bidragit massor till lilla Leogang. Samtidigt har de tydliga rutiner, som fungerar helt ut. Du står sällan inför problem även om din cykel skulle gå sönder, allt går att fixa på plats. Hotellet Mama Thresl har verkligen höjt standarden flera snäpp mot förr. 2009 bodde jag i något som liknade ett kollo, inte bra på något vis. 2017 är allt polerat, justerat och fixerat i världsklass. Leogang må vara litet men vrålar lika högt som ett fullstort lejon, du saknar inget här. Leogang är lyx!
Text Leon Grimaldi / Natalie Nordén
Foto Leon Grimaldi