Är aktuell med sitt nya album “Ninth”. Peter är en vad man kan beskriva som en spretig artist eftersom han inte har någon direkt linje i sina produktioner. Som den forna sångaren i ”Bahaus” så känns Pete´s djupa barrington alltid igen. Då spelar det ingen roll vilken genre han gör utan han har sitt givna kännetecken och med det alltid sitt sound. Men varför har du så spretig stil Peter?
– Varför frågar aldrig någon varför Bowie har spretig stil. Han gjorde ena stunden rock, plastig disco till något annat. Men geniala produktioner där man alltid kände igen honom. Peter pratar om galaxer, trollkarlar och onda drakar svävar runt i kosmos för att landa tillbaka till min fråga.
– Varje album har sin identitet som reflekterade den person jag var då. Jag kan vakna upp och vara Frank Sinatra om jag vill. Men då är jag Sinatra på mitt sätt. Jag gör vad som känns rätt för stunden och frågar inte om lov för att göra vad jag känner eller om det är okej att göra ex en etnoskiva. Jag bara gör den!

telefonlinjen mellan mig och New York är raspig och det bryts flera gånger. Jag tvingas ringa upp i gen.
 För att summera nya plattan så är den tillbaka till gamla Peter Murphy utan flummiga utstick. Utan ”Ninth” är nog den bästa plattan sedan ”Deep” inte bättre men den bästa sedan dess. 
– ”Ninth” är jag. Precis som jag är, enkel. Jag samlade alla musiker och vi spelade in live i studion. Inget pro tools tjafs utan 1,2,3 nu kör vi. Lirade någon i bandet fel var det bara att ta om allt. Jag vill ha det så för att få en dynamik och ett charmigt flow. Berättar Murphy

Att intervjua Peter är som att intervjua en engelsk version av Di Leva, han tenderar hela tiden att måla ut saker i kosmos. Dribbla bort mig mellan planeterna för att landa med ett gott skratt. För en stund trodde jag att han drev med mig. Men han inser ganska fort, att jag inte är en pretto musikjournalist som går på sådant. Så han dämpar efter en stund de utspelen och ägnar sig år varma skratt och svara på mina frågor.

Det har gått 7 år sedan förra plattan ”Unshattered” det är lång tid. I dagens musikvärld så är man så gott som död om han den rytmen mellan släppen, vad hände?
– Skivindustrin dog! Är min enkla förklaring. Jag hade bolag som skulle släppa men de gick i konkurs. Som sedan följdes av en rad konkurser av olika bolag, väldigt trist. Vidare så fanns de bolag där jag inte ville släppa. Så jag tryckte på hold i väntan på att rätt tid skulle komma. Den tiden kom nu.

Han har kallats ”The God Father Of Goth” är det en bra titel på Peter 2011?
– Titlar är fan inte bra. De skrämmer folk som kanske skulle lyssnat på mig men inte gör det för de inte gillar gothmusik. Jag är genre lös så det kan bli lite lätt att döma ut mig. Han tänker…Fast bra ändå, det betyder att folk faktiskt lyssnar på mig. Men just stämpeln Goth är lite tung tycker jag. Har nog svårt att identifiera mig med den titel, jag är mer Emo, rock, sad guy, kind of. Skarattar han.

Peter Murphy gick över från att vara katolik till islamist. Hans tidigare texter hade ganska kristna värderingar. Jag läste någonstans att han vägrade sjunga vissa av sina gamla låtar på grund av detta,
– Att jag gick över till islam är enkelt, vad säger att det var just Jesus som var guds son.  en person som kristna skapat som någon slags form för oss att räta oss in i. Att jag gick över till islam innebar inte att jag började gå omkring med bombbälte utan mer att jag sökte en ny form av tro och tycker islams värderingar har en mycket vackrare syn på livet. Jag vet vad du tänker mumlar han..och fortsätter du ser att islamister bombar städer och barn I luften de är dårar och galningar. De lutar sig bara mot islam för starka sin tro hos folket inget annat. Jag tror på islams grundskrifter för vägen till fred och frihet och dess syn på människovärde inget annat. Säger han allvarligt

Har det inneburit att du strukit låtar från ditt gamla liv på grund av din nya tro.
– Jag skrev texterna och låtarna utifrån den person jag var då och den personen står jag för. Jag censurerar inte mig själv. Så hemska texter har jag aldrig skrivit. Jag har alltid gjort genial musik för folket, förklarar han ironiskt och skrapar med luren.

Kommer vi att se Peter Murphy med Bahaus igen.
– Jag älskar mina gamla bröder I Bahaus. Jag älskar dem som personer men vi fungerar inte som band, det är bara att konstatera. För mycket tjafs som ligger och glöder och vi är ständigt osams. Men utanför bandet så är vi bästa vänner, som jag sa – de är mina bröder. Men live fungerar vi inte. Men som solo kör jag en heldel Bahaus låtar för min publik, de förväntar sig ofta det. Så jag låter Bahaus leva vidare fast bara live i soloform.. Peter är övertygande och jag tror honom, det kommer aldrig bli ett Bahaus live igen. Men han avslutar med ”u should never say never cos u never know”.   

Han pladdrar på om livsöden, videoinspelningar och singelsläpp för att tvärt saga adjö!

text: Leon grimaldi