Är aktuella med sitt åttonde album “Unto the Locust”. Det har varit ganska tyst kring Machine Head utav naturligasjäl då de har turnerat en evighet med Metallica och även med en egen turné. Nya plattan är solid och väl genom arbetat historia med sju stycken mästerverk och i vanlig Machine Head ordning riktigt låååånga låtar.
Dave McClain är Machine Heads trummis men också delaktig låtskrivare. Han kom till bandet precis när debuten ”Burn My Eyes” var som störst och hittade sin plats bakom pukor och cymbaler onekligen fort. Det är även Dave jag pratar med om nya plattan och varför den blev till.
Varför är det så rätt att släppa ett nytt album just nu?– Oh man, we have been on the road like forever, we needed new tracks, svarar han samtidigt som det klipper oförskämt mycket om telefonlinjen.
Albumet är mästerligt genomarbetat och musikaliskt mycket tekniskt, hur gick det till när skrev det? – Well…..När vi kom hem från den eviga turnén så drog alla till sina familjer och barn utom jag , för jag har ingen familj. Det var väldigt tyst mellan oss i bandet under flera månader. Jag satt själv och lirade trummor och gitarr och skrev låtar, i brist på annat. Plötsligt ringer Rob som hade tröttnat på att klappa tanten och leka tjuv och polis med barnen , och hade en låt på G…(han är tyst)– And.. ?!- Låten hette tro det eller ej ” This Is The End”. Vi började lira den..But fuck man, it was so hard and difficult – !!?- Flera gånger frågade vi oss vad fan vi höll på med, och vi båda tänkte lägga av. Med efter en stund lossnade det och det var en utmaning att börja så hårt och tekniskt svårt, det la grunden och nivån på de andra låtarna för inget kunde vara svårare än ”This Is The End” trodde vi.
Locust är ju plattans bästa låt? (inget jag står för nu efter kanske 50 lyssningar men gjorde det då)– Jag hatade den låten, fattade aldrig varför vi gjorde den. Den lät alltid skit, jag var verkligen motståndare till den. Men när Rob la vokalerna så förändrade det karaktären helt och i dag tycker jag i vart fall att den är topp 3.
Vad är så speciellt med nya plattan förutom att du hatade Locust? – Vi har experimenterat med en halv stråkorkester, barnkörer och manskörer. Vi har arbetat tekniskt och ingen låt är den andra lik. Varje sång har sin plats och varje sång är epic. Rob har pressats in i helvetet i sångbåset och han har nog gjort sitt livs underverk med fantastiskt resultat. Mina trumtekniker har varit ett helvete att ta sig igenom, det har varit tekniskt svårt, inte bara för mig utan för alla. Skivan är ett bevis på ett Machine Head i toppform. Man hör hur han verkligen brinner för nya plattan när han går in på detaljer och drar efter andan som han har hållit under hela förklaringen.
Varför plockade ni in stråkar?– Först skrev jag en melodi som jag lät Rob sjunga på samtidigt som jag spelade ackegura. Men det lät lite tunt så vi plockade in en pianist. Då lät det genast bättre men pianisten la på lite fejkstråkar för att vi skulle få en bild av hur det kan låta. Det lät så jäkla bra att vi sa – fuck the digital stuff lets stick to the real thing. Dagen efter hade vi en stråkorkester som la stråkar.Ni sökte det organiska?- Yeah, vi ville hålla det så och inte fejka mambojambo –protools-ljud utan idén var att allt ska vara på riktigt. Det höll vi hela vägen.
Har Machine Head någon regel att en låt aldrig får vara kortare än sju minuter och om den är det så får den aldrig vara under 4 min?– Haha Yes we have! Actually 5,30..jag vet inte varför det blivit så antar att det är en Machine Head grej som vi inte tänkt på. Tror faktiskt våra låtar skulle vara rätt kassa som 3,35 låtar.-Guys! timne for the last question– ( det är Tina från Road Runner som avbryter oss)
Hur var det att turnera med Metallica?– Vi är hedrade! Metallica behöver egentligen inget förband alls för Metallica is the shit. Folket som köpt biljett har gjort det för att se Metallica och bryr sig inte om förbandet. Men Metallica har valt oss som deras förband därför att de gillar oss. Det är en stor ära för oss, mycket större än om någon i publiken skiter i oss. Att se Metallica fungera som grupp, hur deras rutiner är, hur de gör innan gig och efter har varit en lärorik skola för oss, även om vi inte är nybörjare.
Det var sista frågan med Dave och samtalet bryts.
Text/ Leon Grimaldi
No comments